Svar till Roks om surrogatmödraskap

Roks, riksorganisationen för kvinnojourer uttalade sig tidigare i år om surrogatmödraskap.

Artikeln hittar ni här: www.sydsvenskan.se

Tillsammans med föreningen Längtan (www.längtan.com) presenterar vi här ett svar till Roks:

Först och främst så är det oroväckande när en feministisk organisationen som ROKS själv använder sig av en uråldrig patriarkalisk retorik – genom att se kvinnor som en homogen grupp och inte som självständiga individer, myndiga eller kapabla till att ta beslut om sina egna kroppar. Då ämnet gäller svenskt surrogatmödraskap, eller värdmoderskap, så måste vi utgå ifrån att hon är en fri kvinna som lever i ett fritt demokratiskt land, där hon själv bestämmer över sin egen kropp.

Naturligtvis är en kvinnas kropp inte till för att tillfredsställa någon annans behov, just därför ska hon få göra vad hon vill med den kroppen.

Nästan alla argument bottnar i detta och anser man då att kvinnor i Sverige visst kan bestämma över sig själv, då faller ju samtliga dessa argument. Eller kan inte heller kvinnor donera en njure, ge blod eller donera ägg även om hon själv vill detta?

Som vi tolkar deras uttalande så anser de att kvinnor som själva inte kan bära ett barn, inte är värda ett mödraskap.

Det är tydligt att ROKS feministiska värderingar är från en tid innan t ex kvinnlig rösträtt, fri abort och tillgång till preventivmedel och då fanns det starka skäl till att kvinnans självbestämmande av sin egen kropp låg i att kunna välja bort en graviditet.

Men nu 2016 är det hög tid inse att i en välfärds- och rättsstat som Sverige innebär rätten till sin egen kropp också att säga ja till en graviditet. Ofrivillig barnlöshet är klassad som sjukdom av WHO, även Sverige har erkänt det som sjukdom. Tyvärr ett alltför vanligt fenomen: ungefär var femte par i Sverige har bekymmer med att få barn och många av dem behöver sjukvårdens hjälp.

För det andra innebär ett värdmoderskap inte att värdmodern avtalar bort rätten till sin egen kropp. Det är själva moderskapet hon avsäger sig. Kontrakt finns även när det kommer till adoption och könscellsdonering m.m. I Sverige kommer man med högsta sannolikhet aldrig använda surrogatmoderns egna könsceller (ägg) utan det kommer ske antingen med den blivande moderns eller med en annan kvinnas donerade ägg.

Angående barnets rättigheter är det aldrig något barn som bestämmer vem som blir deras föräldrar; det kommer bara till världen på ett annat sätt.

Vi som skrivit under denna artikel har en ledstjärna för hur ofrivillig barnlöshet kan avhjälpas och det är att alla sätt som inte skadar någon annan människa är bra.

Vem är ROKS, eller någon annan för den delen, att sätta sig till doms över det ”rätta” sättet hur ett barn blir till?

För det tredje: Om man förbjuder värdmoderskap p.g.a. att det KAN hända att någon utnyttjas, då borde man förbjuda två vuxna människor att ingå en kärleksrelation, för en viss procent blir varje år misshandlade i nära relationer. Nej, man kan förbjuda att en människa skadar en annan människa, men man kan inte förbjuda själva relationen.

För det fjärde varnar ROKS för den medicinska risken det innebär för en kvinna att vara gravid och föda ett barn. Självfallet innebär en graviditet en risk och det kan också leda till diverse komplikationer såsom missfall, havandeskapsförgiftning m.m. men hela utgångspunkten är ju absurd: ROKS argumenterar emot det mest naturliga och grunden till hela vår existens. Eller menar ROKS att just de som vill bli värdmoder åt en medsyster, just deras graviditet är riskfylld eller att hennes situation ska bedömas annorlunda för att barnet hon väntar inte är hennes eget? Det behöver knappast tilläggas att vi i Sverige har en mycket bra mödravård och patientsäkerhet med väldigt låg mödradödlighet.

Alla kvinnor som genomgår en graviditet går igenom stora hormonella förändringar. Det är även vanligt att kvinnor som föder barn genomgår en depression efter förlossningen. Naturligtvis är det då viktigt att alla som behöver det – mödrar som värdmödrar – får psykologiskt stöd.

Avslutningsvis vill vi bemöta ROKS syn på att ersättning för värdmoderskap per definition blir en omoralisk handel med kvinnokroppen. Vi menar att en skälig ersättning för sjukvårdskostnader, mediciner, utebliven lön etc. är en självklarhet. Vad som är skäligt kan naturligtvis diskuteras men enligt ROKS finns det i realiteten inget altruistiskt värdmoderskap eftersom ekonomisk ersättning i någon form kommer att förekomma. Ja, skam vore väl annars! Att inte ge skälig ersättning för denna tjänst vore tvärtom att otillbörligt utnyttja andra människor.

Forskning visar emellertid att det som gör oss mest lyckliga är när vi hjälper en medmänniska utan egen vinnings skull. Det är väl märkligt att i ljuset av detta ha kvar ett förbud om att hjälpa en medsyster med det mest magiska som mänskligheten har att finna: sätta barn till världen.

Elisabeth M Marttala
Ordförande föreningen Längtan – för ofrivilligt barnlösas rättigheter (www.längtan.com)

Daniel Hagberg
Ordförande patientföreningen Barnlängtan

Hannah Palm
Vice ordförande patientföreningen Barnlängtan