agg_i_hander_banner

Om föreningen

Barnlängtan är Sveriges enda rikstäckande intresseförening för ofrivilligt barnlösa. Organisationen vänder sig till personer med funktionsnedsättningen nedsatt fertilitet, sekundär barnlöshet och andra som längtar efter barn. Barnlängtan vänder sig också till personer som är intresserade av fertilitetsfrågor och förebyggande av ofrivillig barnlöshet.

Organisationen bildades i oktober 1985 under namnet IRIS och bytte år 2010 namn till Barnlängtan och idag är vi c:a 800 medlemmar. Riksstyrelsen består av 8 ledamöter som alla har erfarenhet av ofrivillig barnlöshet.

Att kunna utbyta erfarenheter, tankar och att påverka är några anledningar till att man är medlem i föreningen, då ofrivillig barnlöshet många gånger skapar en känsla av utanförskap och ensamhet. Det har visat sig att möjligheten till att dela erfarenheter med andra i samma situation är mycket uppskattat.

Genom vår verksamhet vill vi också påverka, informera och förbättra samhällets syn på ofrivillig barnlöshet, bl.a. att ofrivillig barnlöshet är en sjukdom och att det ska vara en rättighet att få vård precis som vid andra sjukdomar.

Genom att vara medlem i Barnlängtan ger du oss möjligheten att fortsätta med detta arbete.
Vi vill, tillsammans med dig, arbeta för att villkoren för och hjälpen till oss som lever med ofrivillig barnlöshet ska bli bättre i Sverige. Tillsammans är vi starka!
 

Patientföreningen Barnlängtans mål

Vi vill (utan inbördes ordning):

1. Tillåta värdgraviditet i Sverige.
Att bära och föda ett barn åt någon som inte själv kan, anser vi vara något av det finaste någon kan göra för en medmänniska. För vissa är värdgraviditet det enda alternativet. Därför bör det bli lagligt i Sverige.

2. Tillåta embryodonation i Sverige.
Idag förstörs eller doneras till forskning årligen ca 1200 fullt friska embryon av juridiska skäl, men vilka är de relevanta etiska skälen för detta? Dessa embryon skulle ofrivilligt barnlösa kunna donera till andra ofrivilligt barnlösa.

3. Tillåta donationsbehandlingar på privata kliniker.
Vilka behandlingar som får utföras och av vem ska godkännas av tredje part och bero på kompetens och kvalitet, inte vilken huvudman kliniken har.

4. Att landstinget finansierar assisterad befruktning för syskon.
Den landstingsfinansierade sjukvården erbjuder idag behandling för ett barn. Behandling för syskon måste bekostas själv. Det är inte rimligt att plånbokens tjocklek ska avgöra om en familj ska få möjlighet till ett syskon eller ej.

5. Höja ersättningen till äggdonatorer.
I Region Skåne höjdes ersättningen till 11 000 kr och köerna till äggdonation försvann. Vi tycker det är rimligt att alla landsting i hela landet tar efter det goda exemplet Skåne.

6. Att en grundkurs om ofrivillig barnlöshet ska ingå i kursplanen på barnmorske- och gynekologutbildningen.
Att vara ofrivilligt barnlös är ofta mer psykiskt än fysiskt tärande. Bemötandet från sjukvården har här mycket stor betydelse, därför vill vi att kunskap om ofrivillig barnlöshet blir obligatorisk i dessa utbildningar.