Diagnoser

PCO/PCOS
Endometrios
Oförklarad barnlöshet
Missfall

PCO/PCOS

PCOS innebär att du har många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna och samtidigt ofta mycket testosteron i kroppen. PCOS kan göra att du sällan eller aldrig har mens, får mycket finnar, mycket hår på kroppen och har lätt för att gå upp i vikt.
Källa: 1177, sjukvårdsupplysningen

Ytterligare information hittar du på 1177, sjukvårdsupplysningen:http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Polycystiskt-ovarialsyndrom—PCOS/
och på en privat sida om PCO och PCOS: http://www.pco-pcos.se/

ENDOMETRIOS

Endometrios orsakas av att celler som liknar livmoderslemhinnan (endometriet) hamnar utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, främst på organ i buken. Dessa endometriosceller börjar växa och orsakar inflammationer inne i buken vilket i sin tur kan leda till buksmärtor, ärrvävnad och sammanväxningar. Med tiden kapslas endometrioscellerna in av kroppens försvarsmekanismer och det bildas endometrioshärdar eller cystor.

De vanligaste platserna där endometrios hittas är äggstockar, äggledare, utanpå livmodern, området mellan livmoder och ändtarm (så kallade uterosacralligamenten), urinblåsa, bukhinna och tarmar. I sällsynta fall kan endometrios även hittas på ställen i kroppen till exempel i lungorna.

Det finns även en typ av endometrios som växer inne i livmoderväggen och kallas då för adenomyos.

Endometrios kan delas in i olika stadier, från mild endometrios med isolerade endometrioshärdar till svår endometrios med stora sammanhängande sjok av endometrios och där andra organ till exempel tarmar och urinblåsa är påverkade. Genom denna klassificering kan kirurgen beskriva det han/hon ser vid en operation. Det är viktigt att komma ihåg att symtom inte behöver hänga ihop med hur svår endometrios personen har.

Källa: Endometriosföreningen

För mer information hänvisar vi er till vår samarbetspartner Endometriosföreningens hemsida: http://www.endometriosforeningen.com/

OFÖRKLARAD BARNLÖSHET

Det är inte alltid läkarna hittar förklaringen till varför det inte blir barn. Då kallas barnlösheten för oförklarad, eftersom orsaken inte är känd.
En orsak till att man inte alltid kan förklara barnlösheten, är att det ofta inte är medicinskt meningsfullt att försöka, eftersom behandlingen med IVF blir likadan oavsett resultatet av undersökningen. Därför opererar man inte kvinnor utan svår mensvärk för att kolla efter t.ex. endometrios, trots att man vet att många kvinnor som är ”oförklarat” barnlösa har endometrios. En annan orsak till att barnlösheten inte får en förklaring är att läkarvetenskapen helt enkelt inte kommit tillräckligt långt. För vissa får barnlösheten en förklaring efter att man testat IVF.
”Oförklarlig barnlöshet” är ett begrepp som ofta används, men det är egentligen fel. Det finns inte oförklarlig barnlöshet, för en medicinsk förklaring finns alltid. Frågan är om den går att hitta.

 

MISSFALL

Missfall är en ofrivillig abort där graviditeten har stannat upp och stöts bort av kroppen i form av en blödning.

Missfall kan delas in i tidigt, sent och missed abortion (uteblivet missfall).

Tidigt missfall är när graviditeten avstannat innan graviditetsvecka 12. C:a 80 % av de missfall som sker är tidiga. Ibland är kvinnan inte medveten om att hon är gravid utan missfallet uppfattas som en sen och riklig menstruation. Missfall som sker före graviditetsvecka 7 behöver oftast ingen behandling utan kroppen tar hand om förloppet själv. Mellan vecka 7 – 12 kan kvinnan behandlas med livmodersammandragande tabletter för att stöta ut all slemhinna. I vissa fall kan det behövas en skrapning för att avlägsna livmoderslemhinnan.

Sena missfall är när graviditeten har passerat vecka 12 och fram till utgången av graviditetsvecka 22. Fram till vecka 18 kan det behövas en skrapning för att avlägsna all livmoderslemhinna. Efter vecka 18 sköter ofta kroppen det själv.

Missed abortion, uteblivet missfall är när inte fostret stöts ut. Graviditeten kan ha avstannat flera veckor tidigare. Kvinnan har oftast inte upplevt några symtom på missfall och ibland upptäcks missfallet vid en planerad ultraljudsundersökning. Om inte missfallet startar av sig själv kan det behövas en skrapning för att avlägsna fostret.

Orsakerna till ett missfall kan vara:
– Vid tidiga missfall är det oftast att det befruktade ägget inte utvecklas som det ska och avstannar i utvecklingen.
– Defekter i arvsmassan hos fostret vilket gör att det inte utvecklas som det ska.
– Defekter på livmodern, livmoderhalsen eller moderkakan.
Symtom på missfall är smärta och blödning.
Beroende på hur långt gånget graviditeten är så varierar smärtor och blödningar i omfattning.
Blödningar under graviditeten kan ofta förekomma utan att det är missfall.

När bör sjukvården kontaktas?
– Riklig blödning.
– Mindre blödning
– Smärta i nedre delen av buken.
– Diffusa smärtor i magen.
– Smärta i magen i kombination med feber.
– Blödning efter graviditetsvecka 16
I de flesta fall återhämtar kroppen sig och menstruationscykeln kommer igång igen efter c: 4-6 veckor efter ett missfall. I svårare fall kan det ta längre tid att återhämta sig, ex om en skrapning varit nödvändig.

Kroppen läker ganska fort, men hur kvinnan/paret upplever situationen är mycket olika. En del behöver mycket stöd och hjälp medan en del kan arbeta sig igenom missfallet bra på egen hand. Vid missfall ska paret/kvinnan erbjudas kuratorskontakt. Det kan vara bra att prata om missfallet och hur upplevelsen av det har påverkat kvinnan/paret. Kuratorskontakten går även att ha en tid efter missfallet.

Att bli gravid igen är ofta inget hinder. Men det bör gå en tid innan paret försöker igen. Kvinnan bör ha en menstruation innan. Livmodern bör hinna återställa sig och kvinnan/paret bör ha haft sin kuratorskontakt så de känner sig redo att försöka bli gravid igen.

 

 

 

Facebook0Google+0Twitter0Email

2 reaktion på “Diagnoser

  1. Pingback: PCO/PCOS | Barnlängtan

  2. Pingback: Endometrios | Barnlängtan

Kommentarer inaktiverade.